Behandlingar
När du kommer till oss undersöker vi dig och ställer en diagnos för att klargöra varför du har ont. Därefter behandlar vi med den metod som vi anser adekvat för problemet. Vi har en dialog och arbetar utifrån resultaten behandlingen ger.
Många problem kan vi lindra kanske vid första besöket, men ofta krävs det tre till fem behandlingar med ett visst tidsintervall för att du ska känna dig helt återställd.
Tänkvärt är dock att få behandling i förebyggande syfte och se det som en investering i din framtida hälsa.
Naprapaten arbetar med att undersöka, förebygga, diagnostisera, behandla och rehabilitera smärttillstånd och nedsatt funktion i alla delar av rörelseorganen. En naprapat arbetar bland annat med manuella tekniker för att minska smärta och återskapa funktion.
Naprapati är ett brett verksamhetsområde inom vilket du kan få hjälp med mycket varierande besvär i rörelse- och stödjeorganen. Naprapater behandlar allt från smärta i t.ex. nacke, rygg, skuldror, knä, fötter och axlar, till åkommor som tennisarmbåge, spänningshuvudvärk och ischias.
Naprapater och kiropraktorer kan ge träningsprogram och kostråd. Likt övriga legitimerade vårdprofessioner för naprapaten journal och har tystnadsplikt.
Är vanligt vid årstidsväxlingar.
Nackspärr kommer ofta efter en hastig vridning av huvudet, när man suttit i drag eller efter att man har sovit i en olämplig ställning. Oftast har man svårare att röra huvudet åt ena hållet, det kan även göra ont att böja huvudet framåt eller bakåt. Smärtan kommer vanligen från muskulatur som ligger i kramp. Värken och stelheten går oftast över av sig själv men med rätt behandling lindras besvären snabbare.
6 av 10 väljer en naprapat*
*Enligt Skops undersökning skulle 63% av svenskarna föredra att gå till en naprapat istället för vårdcentral vid ryggbesvär – om patientavgiften var densamma. I åldrarna 35–54 år föredrar 68% behandling hos naprapat jämfört med vårdcentral.
Smärta i hälsenan beror vanligen på akut skada eller längre tids överbelastning. Den akuta skadan orsakas ibland av en bristning i senan med en blödning och svullnad som följd vilket också ger upphov till smärta. Vid kraftig och hastig överbelastning kan senan gå helt av och då krävs normalt operation. Stramhet eller svaghet i vadmusklerna kan vara tänkbara orsaker till smärta i hälsenan. Vanliga symtom är morgonstelhet, smärta under och efter aktivitet, tryckömhet och/eller svullnad över senan, knäppningar vid rörelse, nedsatt styrka och hälta. Hälsenebesvär drabbar ofta idrottsaktiva på både motions- och elitnivå, t ex friidrottare där löpning och hopp ingår. Orsakerna kan till exempel vara ensidig belastning, ökad träningsmängd, byte av underlag, överpronation, korta vadmuskler, nedsatt ledfunktion i fotleden och dåliga skor.
Hur blir jag av med smärta i hälsenan?
Vi hjälper dig att bedöma skadans art och svårighetsgrad. Om ingen misstanke om annan orsak finns, inleder naprapaten behandling som inriktas på att återställa normal funktion i fotens leder och knäleden samt i de muskler som kan påverka besvären och då främst vadmuskulaturen. Därefter inriktas behandlingen på träning som kan innefatta såväl styrke- som rörlighetsträning. Rehabilitering kombinerat med råd om fortsatt träning.
Akupunktur är en mångtusenårig kinesisk läkekonst som utövas världen över. Där man sätter akupunkturnålar i kroppens muskler, leder, senor och meridianbanor. Akupunktören använder mycket tunna, sterila engångsnålar av rostfritt stål, som sticks genom huden på de specifika akupunkturpunkterna.
Patienten kan känna ett litet stick och därefter en svag kramp eller ömhet. Varje punkt har sin speciella funktion. Olika kombinationer av punkter väljs vid olika smärttillstånd och för varje enskild patient väljs en specifik kombination av punkter.
Vad kan man behandla med akupunktur enligt forskningsstudier som finns från öst och väst?
- Klimakteriebesvär
- Migrän
- Graviditetsillamående
- Foglossning
- PMS
- Idrottsskador
- Supraspinatustendinit
Alla diagnostiserade smärttillstånd och många sjukdomstillstånd där det finns väl dokumenterade resultat, t.ex. astma, allergi
Klassiska tecken som kan tyda på att det är en inklämning, är att det smärtar att lyfta armen över huvudet. Ofta är det mest problematiskt att lyfta armen utåt från sidan, och en så kallad smärtbåge (pinful arc) där det gör ont mellan 60 och 120 grader, men inte under eller över detta, indikerar impingement
Axelsmärtan kan gå ned i överarmens utsida, och muskelsvaghet uppstår. Vilka muskelfästen som är inklämda avgör vilka muskler som blir svaga och därmed vilka rörelser du får problem att utföra.
Inklämningssyndrom är vanligt bland styrketränande. Risk för impingement ökar dock med stigande ålder och det drabbar inte bara individer som styrketränar. Hög träningsvolym med hög intensitet, där bakre axelgördel inte prioriteras, kan förvärra besvär.
Den biomekaniska förklaringsmodellen, beskriver att strukturer och vävnader blir ihopklämda, irriterade och därför smärtar.
Orsakerna till besvären kan vara många.
Inklämningen sker vid acromion, eller det subacromiella utrymmet, där huvudet på överarmsbenet rör sig när vi lyfter armen i olika riktningar. Förutom supraspintatus kan andra strukturer bli påverkade, däribland slemsäcken, bicepssenan men även subscapilaris. Inklämning kan även ske utan att typiska smärtsymptom utvecklas.
Primärt impingement eller inklämningssyndrom beror på anatomiska orsaker, med påverkan av senor och slemsäck.
Sekundärt impingement är vanligt bland idrottare och styrketränande och bottnar i biomekaniska förändringar i axelleden. Det beror på obalanser kring axelleden vilket orsakar instabilitet i rörelser. Om muskler i axelleden inte lyckas centrera ledkulan i ledhålan, kan det orsaka instabilitet som leder till inklämningsbesvär.
Vanligt vid sekundärt impingement är att rotatorcuffen är försvagad gentemot andra muskler som bidrar till att möjliggöra både stabilitet och rörlighet i axeln.
En försvagad rotatorcuff leder till att inklämning sker i axelleden därför att det mekaniska trycket tvingar ledhuvudet uppåt om ledkulan inte centreras under rörelsen. Om denna obalans mellan muskler i axelleden förvärras, försvårar det rörelser och orsakar inklämning i samband med aktiviteter där muskler kring axeln arbetar även om det inte finns skador eller svullnad i vävnad. Andra faktorer som kan påverka är motorkontroll över de muskler som bör hjälpa till att centrera ledhuvudet i ledpannan. Även revbenens rörelser och bröstryggens stelhet på verkar axeln.
Detta märks ofta i rörelser ovanför huvudet, när man sträcker sig efter föremål, lyfter ner föremål från hyllor, eller pressar fria vikter ovanför huvudet. Tränar man redan flitigt kan det finnas skäl för att se över intensitet, volym och övningars lämplighet.
Vid ett akut ryggskott har man väldigt ont, ibland med utstrålande smärta till höften, ljumsken eller baksidan av låret. Ofta får man svårigheter att röra sig normalt och kompenserar ryggsmärtan så att formen på ryggen ser sned ut. Men detta försvinner när smärtan avtar. Vanligaste orsakerna till ett ryggskott är felaktiga lyft, att man har suttit i drag, att man har halkat till. Ofta är alla rörelser smärtsamma de första dagarna. Vid ryggskott kommer smärtan oftast från flera olika strukturer som muskler, leder och ligament.
Vi kan hjälpa kroppen att hitta tillbaka till ett smärtfritt läge.
Det finns olika manuella tekniker att ta till, vi använder oss också av TENS, laser och stötvåg.
Förutom arbete med armarna ovanför axelhöjd är terminalarbete en vanlig orsak till axelbesvär. Konstruktionen hos många tangentbord medför ofta att överarmen roteras utåt. Detta gör att axelleden befinner sig mycket nära sitt yttersta läge, samt att ett flertal muskler får arbeta i ett spänt och maximalt förkortat läge. Följden blir att såväl axelleden som musklerna får arbeta under mycket ogynnsamma förhållanden, vilket kan leda till att smärta och stelhet uppstår. Andra tänkbara orsaker kan vara skador efter överbelastning eller fall, muskulär imbalans där musklerna på skuldrans och axelns baksida är svaga i förhållande till musklerna på framsidan.
En massagebehandling gör att spänningar och stelhet minskar, smärta lindras och immunförsvaret stärks. Musklerna bearbetas av massörens händer. Matsmältningen och näringsupptaget förbättras dessutom. De mentala effekterna är: minskad stress, bättre humör, förbättrad inlärning, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. De känslomässiga effekterna är att lugn- och rohormonet oxytocin frigörs samtidigt som stresshormonet cortisol sjunker. Behandlingar är inte bara sköna utan hjälper även din kropp att tillgodogöra sig träningen bättre.
Hur går en kiropraktorbehandling till?
Undersökning
Besöket hos en kiropraktor börjar med att du får berätta om dina besvär. I samtal ställer kiropraktorn kompletterande frågor som är nödvändiga för att komma fram till orsaken till besvären. En av kiropraktikens grundpelare är helhetssyn på människan och frågorna kan handla om specifika frågor kring besvären till din sjukdomshistoria, arbetssituation och fysiska aktivitetsnivå. Därefter utför kiropraktorn en undersökning som anpassas utifrån dig som patient och dina aktuella besvär. Utöver en grundlig undersökning av besvärsområdets rörlighet och funktion görs en ortopedisk och neurologisk undersökning som kan kompletteras med exempelvis mätning av ditt blodtryck. Även en funktionsanalys görs vanligen för att utvärdera din balans, muskelkontroll och förmåga att utföra vardagliga rörelser. Likt övriga vårdprofessioner för kiropraktorn journal och har tystnadsplikt.
För att förstärka behandlingseffekten eller påskynda läkningen av skador använder varje kinesiotejp.