HÄLSOLARM!!!!


”Brun mat gör dig gammal i förtid”, ”Kaffe skyddar mot bröstcancer”, ”Kaffe kan skada ditt hjärta”. Hälsolarmen duggar tätt ibland och budskapen kan vara motstridiga. Hur reagerar vi, bryr vi oss och larmas det verkligen om det som är mest farligt?

– Media går gärna igång på något som är alarmerande eller oväntat och går att personifiera. De flesta larmen som vi läser om i media är hälsorelaterad, har en koppling till livsmedel och ofta också cancer, säger Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet.

Hur reagerar vi då på hälsolarm, tar vi intryck, ändrar vi vårt beteende? Enligt Gunilla Jarlbro är det svårt att mäta de mediala effekterna av hälsolarm och det finnas bara ett fåtal studier på området. Hon nämner en äldre norsk studie som visar att livsmedelslarm bara har kortsiktiga effekter. Så var det även i fallet med chipsen. Larmet om akrylamid i chips skrämde oss för någon dag, men sen gick det snabbt över. (Så här skriver Livsmedelsverket om akrylamid i livsmedel idag) .

Andra larm kan däremot lämna mer långtgående spår. Hösten 2009 genomfördes i Sverige en massvaccinering mot svininfluensa, som man befarade kunde utvecklas till en global pandemi med många dödsfall. Under det följande året började det komma in rapporter om svåra biverkningar i form av narkolepsi, en sjukdom som ger plötsliga sömnattacker och sömnrubbningar, och som främst drabbade unga individer.

 

– Vi lekmän har en tendens att generalisera. Därför måste forskare och medicinsk personal ta sitt ansvar att förklara på ett begripligt sätt varför det som hände med Pandemrix inte innebär att alla vaccin automatiskt blir farliga. De behöver förklara vilka andra risker det medför om man avstår från att vaccinera sina barn.

Gunilla Jarlbro träffar då och då forskare som känner sig feltolkade och vill lägga allt ansvar på media. Här menar hon att båda parter har ett ansvar och att det är viktigt att forskare lär sig hur medier fungerar och hur man kommunicerar med omvärlden på ett begripligt sätt. Och hennes råd till allmänheten angående hälsolarm lyder så här:

– Använd sunt förnuft, fråga dig om det verkar det rimligt och om källorna är trovärdiga?

Källa: Aktuellt om Vetenskap och Hälsa